Sol, vind och vatten är utmärkta energikällor.
Men inte i alla väder och i våra städer.

Våra val

Söderenergi är i sig ett vägval. När våra kommunala ägare under förra seklet valde att investera miljarder i fjärrvärme och i Söderenergi följdes det av ett långsiktigt och ansvarsfullt åtagande för kommande styrelser och ledningar. Vi har en lång tradition av att väga för- och nackdelar inför viktiga beslut. Vi var tidiga med att välja bort fossil koleldning för att minska vårt klimatavtryck. Vi var tidiga med att bygga ett av Sveriges största kraftvärmeverk för att producera grön el. Med nya insikter och djupare kunskaper ökar vår förmåga att välja rätt väg. Men vi råder inte över alla beslut. Därför vill vi förmedla våra ställningstagande i frågor som rör vår energiförsörjning och avfallshantering. Åt vilket håll bör utvecklingen gå för att vi tillsammans ska kunna åstadkomma ett mer hållbart samhälle? Här har Söderenergi en viktig roll. Vår verksamhet påverkar dig. Dina synpunkter påverkar oss.

Hållbarhet

Söderenergi har en helhetssyn på hållbar utveckling som inkluderar såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. Detta genomsyrar hela verksamheten och alla leverantörer som vi kan påverka genom vårt agerande.

Söderenergi har som mål att ligga i framkant i valet av teknik och avfallsbränsle. Vi ska välja återvunna och förnybara avfallsbränslen samt minimera användningen av ändliga naturresurser. Miljötjänsten som Söderenergi bidrar med ökar resurshushållningen och minskar miljö- och klimatpåverkan från samhällets avfall. Samtidigt hanterar vi vårt eget avfall på ett miljöriktigt sätt.

Som arbetsgivare, granne och lokalt förankrat företag samarbetar och stödjer vi organisationer som delar våra värderingar och vår syn på ett hållbart samhälle. Vi lägger också stort fokus på att minimera vår lokala påverkan i Södertälje.

Att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter är hållbar utveckling för oss.

 

Vår hållbarhetspolicy bygger på tre områden

Hållbar energiförsörjning – Vårt samhällsuppdrag
Säker och Attraktiv arbetsplats – Arbetsglädje och trivsel motverkar ohälsa
Affärsetik – Vi ställer krav på oss själva och våra leverantörer

Hållbarhetspolicy

Arbetssätt

Vårt hållbarhetsarbete genomförs och drivs framåt med utgångspunkt från vår affärsplan, ett antal styrande dokument och ledningssystem. Affärsplan, ägardirektiv och policys är antagna och beslutade av Söderenergis styrelse. Våra riktlinjer som exempelvis personalstrategi och uppförandekod för leverantörer är beslutade av företagsledningen.

Affärsplanen ger en inriktning för vårt arbete på tre års sikt och konkreta mål för det kommande året. Baserat på bland annat identifierade risker, miljöaspekter och resultat från medarbetarenkäter utarbetas och uppdateras planen årligen. Uppföljning sker regelbundet så att korrigerande åtgärder kan vidtas.

Vårt arbete med miljö-, resurs- och arbetsmiljöfrågor sker enligt standarderna ISO 14001 och ISO 45001. Att vara certifierade hjälper hela företaget att öka medvetenheten kring frågor som berör miljö och arbetsmiljö. Uppföljningen av arbetet är en central del och sker bland annat genom interna och externa revisioner samt vid årliga genomgångar i ledningsgruppen. Med ledningssystemen identifieras systematiskt risker och förbättringsmöjligheter rörande miljö och arbetsmiljö.

Här kan du se Söderenergis certifikat för miljö.

Här kan du se Söderenergis certifikat för arbetsmiljö.

Affärsetik

Vi ställer krav på att alla som levererar varor och tjänster till oss delar vår syn på affärsetik och hållbar utveckling och anlitar leverantörer med god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden.

I upphandlingar ligger alltid vår uppförandekod som grund. Den tydliggör vilka krav som ställs på alla leverantörer av varor och tjänster. Bland kraven finns rimliga arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter, motverkande av korruption, föreningsfrihet, rimlig och sund arbetsmiljö, minskad miljöbelastning och ökad återvinning av avfall.

Uppförandekod för leverantörer

Transporter

En viktig del av den miljöprestanda som vår verksamhet ger upphov till utgörs av bränsletransporter till våra anläggningar. Igelsta har ett gynnsamt läge med egen kaj, en järnvägsterminal för tåg i Nykvarn och närhet till E4:an för lastbilstransporter. De minst miljöbelastande och mest resurseffektiva transporterna sker med fartyg och tåg. För att minska klimatpåverkan från transporterna av avfallsbränsle är vårt långsiktiga mål att transporter ska ske med fossilfria bränslen. Gradvis ökar vi kraven på förnybara drivmedel hos leverantör.

Aska

Värme- och elproduktionen vid våra anläggningar ger upphov till en stor mängd aska och rökgasreningsprodukter varje år. Söderenergis mål med askorna är att de icke farliga askorna i så hög utsträckning som möjligt ska kunna materialåtervinnas. Det är framför allt innehållet av tungmetaller som producenter anstränger samhället med som avgör vilka av askorna som klassificeras som farligt avfall. Tungmetallerna följer med avfallsbränslet in i förbränningen och koncentreras sedan i askorna. Detta innebär att det sker en ”avgiftning” av tungmetallerna som annars skulle cirkulerat i samhället. Askan omhändertas säkert på deponi och möjliggör en framtida utvinning av värdefulla metaller.

Bränsle

Vid val av avfallsbränslen balanserar vi med tre viktiga miljömål: minskad klimatpåverkan, ökad resurshushållning och en giftfri miljö. Genom att utnyttja avfall som bränsle kan användningen av obrukade förnybara och fossila bränslen minska.

Vi använder återvunna och förnybara avfallsbränslen >99%

Nyttan med fjärrvärmen börjar redan i avfallstrappan – när materialåtervinnarna har sorterat ut det som går att cirkulera och använda på nytt, tar vi hand om resten och energiåtervinner det som blir kvar. Vi konkurrerar inte med materialåtervinning av avfall utan använder den energiresurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad, alltså energiåtervinner avfallet.

Vi använder inte hushållsavfall, som i folkmun kallas sopor.

När det gäller skogsbränslen ställer vi krav på att de produceras enligt Global Compacts tio hållbarhetsprinciper, vilket bland annat innebär att ursprunget på avfallsbränslet inte får komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar.

De avfall vi energiåtervinner utgörs av källsorterat, förbehandlat och kvalitetskontrollerat avfall från till exempel industrier och affärer, så kallat verksamhetsavfall. Det utgörs av papper, trä, plast och gummi (ej bildäck) som av kvalitetsskäl inte kan eller bör materialåtervinnas.

Sammantaget omvandlar vi cirka 1 miljon ton per år till energi.

Diagrammet visar användningen under 2018

 

Skogsbränsle (biobränsle), organiskt material som kan förnyas på relativt kort tid:

  • Skogsbränsle – rester från skogsavverkning samt biprodukter från skogsindustrin såsom spån och bark.
  • Träpellets – förädlas av såg- och kutterspån från gran och fur. En biprodukt från sågverk och hyvlerier.
  • Tallbeckolja – biprodukt som uppstår vid pappersmassetillverkning.

Returbränslen som inte kan användas på något annat sätt:

  • Returträ – utsorterat trä, rivnings- och emballagevirke från byggen, industri, handel och kontor.
  • Utsorterat avfall – kontors- och industriavfall som består av papper, trä, plast och gummi (ej däck), som krossats, siktats och rensats från metaller, sand och andra föroreningar.

Övriga bränslen:

  • Eldningsolja – används för att tända våra pannor och när det är riktigt kallt. Utgör mindre än 1%  av våra bränslen.

 

Repliken

”Det måste finnas gemensamma ekonomiska incitament att göra rätt”

ALMEDALEN 2019. Söderenergis nya verifikat 2 MEND-IX kan hjälpa till att spåra avfallets innehåll. John Johnsson, senior konsult inom systemanalys på Profu, skulle gärna se en koppling mellan spårbarheten och...

Kemikalieinspektionen vill ha bättre kontroll på gifter i avfallstrappan

ALMEDALEN 2019. Det är viktigt att stärka den globala kemikaliekontrollen, att fasa ut farliga ämnen i hela avfallstrappan och att göra konsumenter medvetna om internethandelns kemikalierisker. Det är några av...

”Nu kan vi påvisa fjärrvärmebranschens klimat- och miljönytta”

ALMEDALEN 2019. Under Almedalsveckan lanserar Söderenergi sitt nya verifikat 2 MEND-IX för fjärrvärmebranschen. Syftet är att bidra till bättre spårbarhet och transparens i avfallstrappan, för en giftfri och...

15 frågor

Hållbar framtid handlar inte om sen. Den handlar om nu. Läs om vår roll, våra val och vår syn på framtiden.

 

Svensk kraftvärme behöver byggas ut. Inte begränsas.

Den pågående omställningen av elförsörjningen i Sverige och norra Europa med el baserad på mer sol och vind ökar sårbarheten i samhället. Tillräcklig effekt kan inte garanteras vid tillfällen då solen inte skiner och vinden inte blåser. Omställningen behöver därför kompletteras med en stabil och trygg elproduktion där effekten alltid kan garanteras.

I Sverige befinner vi oss i den unika situationen att vi har väl utbyggda fjärrvärmesystem som tillsammans utgör en stor potential för kraftvärmeproduktion. En omfattande utbyggnad har redan genomförts där äldre fjärrvärmeverk ersatts av moderna kraftvärmeverk för produktion av både värme och el med mycket goda miljöprestanda. Utbyggnadstakten har dock minskat under senare år och riskerar att helt stanna av till följd av bland annat låga priser på el och elcertifikat.

Kraftvärme baserad på förnybara och återvunna bränslen kan och måste istället byggas ut ytterligare för att både skapa ett hållbart samhälle och ett effektivt resursutnyttjande med en stabil och trygg elproduktion. En ökad lokal elproduktion i tätorterna skulle dessutom innebära minskade överföringskostnader och minskade energiförluster, jämfört med el som transporteras långväga via kraftledningsnätet.

Gör fjärrvärmen till ett självklart miljöval i städer och större samhällen.

Kunder som väljer värmepumpar förbrukar energi som till stor del produceras i koleldade kraftverk i Europa. Kunder som väljer fjärrvärme förbrukar energi som till stor del minskar deponier i Europa.

Olika typer av värmepumpar, ved och pelletseldning är utmärkta alternativ som uppvärmning av enstaka och enskilt belägna fastigheter och i mindre samhällen – istället för direktverkande el eller oljeeldning. I områden där fjärrvärmen är ett realistiskt alternativ tillför de ingen som helst miljönytta.

Ved- och pelletseldning ger upphov till utsläpp av föroreningar och hälsofarliga partiklar om röken inte renas effektivt. Värmepumpar ökar förbrukningen av el, som på marginalen produceras i kol och naturgaseldade kraftverk med ökade utsläpp av klimatgaser som följd.

I tätbebyggda områden som försörjs med fjärrvärme innebär varje ny värmepump en minskad möjlighet att omhänderta avfall på ett miljö- och resursmässigt bra sätt. Ökande avfallsmängder anstränger ytterligare kommunernas återvinningsbolag.

Vår kraft- och fjärrvärme är en miljötjänst som producerar värme och el dygnet runt och året om samtidigt som vi bidrar till att lösa samhällets avfallsproblem. Och det oavsett om vinden blåser eller solen skiner eller om subventioner är höga och elpriser låga. Vi levererar alltid.

Notan för professionell avfallshantering måste skickas till producenterna.

Söderenergi ställer sig helt bakom Sveriges och EU:s avfallsstrategi och avfallstrappa. Det innebär att vi i första hand ska försöka undvika att avfall överhuvudtaget uppkommer. I andra hand ska vi återanvända produkter och i tredje hand materialåtervinna så långt det är möjligt. Energiåtervinning kommer normalt i fjärde hand medan deponi är en lösning i absolut sista hand. Alla stegen kräver kompetens och investeringar.

Energiåtervinning av avfall skapar stora klimat och miljövinster. Denna miljötjänst måste värderas på ett annat sätt än vad som sker idag. De värden som kraft- och fjärrvärmen redovisar kan inspirera återvinningsbolagen att genomlysa sina miljö- och resursprestanda för att öka graden av materialåtervinning. Ett stort problem med dagens avfallshantering är att kostnader och ansvar inte fullt ut drabbar producenterna som är en stor del av problemet. Det sätter stor ekonomisk press på avfalls-, material- och energiåtervinningsföretag. Notan för avfallshanteringen måste därför föras uppåt i avfallstrappan. Ända upp till produktionsledet för att där effektivt kunna påverka både produktion, materialval och konsumtion i en mer hållbar riktning. Producenter med hållbara affärsmodeller ska gynnas. De producenter som anstränger samhällets avfallshantering med dåliga materialval och design ska stå för kostnaden.

Beskatta de som smutsar ner istället för oss som håller Sverige rent.

Vi gillar inte en skatt på avfallsförbränning. Den leder inte till önskade miljövinster. Den friar de som smutsar ner och straffar de som städar och håller rent i samhället.

I oktober 2017 presenterades en statlig utredning om olika skatter (SOU 2017:83) som kan komma att påverka förbränningen av avfall inom fjärr- och kraftvärmesektorn mycket negativt.

Ett av dessa förslag gäller en ny skatt på förbränning av avfall. Utredaren har tvingats lämna förslaget trots att utredaren själv konstaterar att skatten inte ledet till några miljömässiga vinster. Utredaren har därför avstyrkt en sådan. Söderenergi motsätter sig också en avfallsförbränningskatt. Det är svårt se någon resurs-, klimat- eller miljönytta med en sådan skatt som kraftigt skulle påverka ambitionen att åstadkomma en mer cirkulär ekonom.

En skatt skulle enbart bli fiskal och kostnaderna skulle drabba våra fjärrvärmekunder. Detta minskar fjärrvärmens konkurrenskraft och gynnar andra mindre miljö- och resurseffektiva former av värme- och elproduktion. Det vore också olyckligt om avfallet av kostnadsskäl riskerar att söka sig illegala vägar.

Utredningen fick även i uppdrag att utreda om nuvarande system med avgifter för utsläpp av kväveoxider skulle kunna ersättas av en skatt. I nuvarande system får de som släpper ut mer kväveoxider än riksgenomsnittet betala en avgift till systemet och de som släpper ut mindre än får istället återbetalning från systemet. Detta system har varit mycket framgångsrikt. Tanken bakom det nya utredningsförslaget är att avskaffa dagens system för att ersätta det med en ny skatt på utsläpp av kväveoxider inom vissa sektorer. En skatt på utsläpp av kväveoxider skulle drabba fjärr- och kraftvärmen hårt som redan vidtagit omfattande åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider. De sektorer som idag står för de största utsläppen omfattas inte av skatten. Konsekvensen skulle även här enbart bli en fiskal skatt med mycket liten påverkan på utsläppen av kväveoxider från vår sektor.

Dagens elcertifikat motverkar trygg och säker elproduktion.

Avgörande för en utbyggnad av kraftvärmen är att den stimuleras och ges rätt förutsättningar. Dagens elcertifikatssystem som finns till för att stimulera en ökad förnyelsebar elproduktion har en rad brister och motverkar den för Sverige nödvändiga utbyggnaden av ny kraftvärme.

I det nuvarande systemet belönas förnyelsebar elproduktion men inte förmågan att leverera elen när den behövs. Effekten måste kunna garanteras när den som mest behövs. Därför bör dagens elcertifikatssystem snarast ändras så att också förmågan att leverera effekt när den verkligen behövs stimuleras. Alternativt bör andra incitament skapas som premierar en alltid tillgänglig kraftproduktion över året.

Värna mark för ny och hållbar kraft- och fjärrvärme.

Förutom att kraftvärmeutbyggnaden måste ges rätt ekonomiska förutsättningar krävs mark att
bygga anläggningarna på. I dag råder en stark konkurrens om byggbar mark i våra storstäder, inte minst i Stockholmsregionen. Att hitta platser för nya anläggningar är mycket svårt. I Stockholmsregionen finns också en stor potential för ytterligare kraftvärme då en stor del av regionens fjärrvärme produceras i äldre hetvattenanläggningar.

Igelsta är en utmärkt plats för en utökad kraftvärmeproduktion. Läget är relativt avskilt från annan bebyggelse med tillgång till Östersjöhamn och bra bilförbindelser. Igelstaområdet bör därför värnas i den kommunala planeringen för att kunna säkerställa att en framtida utbyggnad är möjlig. En utbyggnad här skulle också kunna skapa stora värden för våra ägarkommuner.

Förbjud ny fossil plast. Vi behöver inte plasten. Plasten behöver oss.

Plast ingår till en viss del i den bränslekross och i det gummi som vi energiåtervinner. Plast är inget nödvändigt bränsle för kraftvärmeproduktion, men det behövs ett miljömässigt säkert omhändertagande av plasten. Och det sker bäst genom energiåtervinning.

Idag produceras det stora mängder plast. Plast som varken kan eller bör materialåtervinnas. Det finns två viktiga skäl till detta. Det första är att det finns plast som av kvalitetsskäl inte kan materialåtervinnas eller att plasten är uppblandat med papper eller trä. Det andra skälet är att plast många gånger innehåller hälso- och miljöfarliga organiska föroreningar, såsom mjukgörare och bisfenoler men även metaller, som absolut inte bör tillåtas cirkulera runt i samhället.

Eftersom deponering av brännbart material är förbjuden i Sverige så är energiåtervinning eller export av plasten de enda alternativen. Effektiv energiåtervinning i Sverige är då ett bättre alternativ eftersom energiinnehållet i plasten tas tillvara, risken för spridning av plast i miljön försvinner samtidigt som eventuella hälso- och miljöskadliga ämnen i plasten förstörs.

För att långsiktigt komma tillrätta med de problem som plasten orsakar måste åtgärder sättas in högre upp i avfallstrappan. Produktion och konsumtion av plastartiklar måste minska och då särskilt sådan som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen. Vi anser att ny fossil plast ska förbjudas.

Underlätta import av avfall för energiåtervinning. För klimatets skull.

Klimatpåverkan är ett globalt problem och känner inga gränser. Sett ur detta perspektiv så är det en klok och ansvarstagande strategi att importera avfall och utnyttja dem som en bränsleresurs i våra egna kraftvärmeverk. Avfallshanteringen är i de flesta andra europeiska länder betydligt sämre än i Sverige och årligen läggs ca 100 miljoner ton brännbart avfall på deponi i Europa. Denna hantering innebär ett stort resursslöseri och medför föroreningar i form av utsläpp till mark och vatten. Deponi är även en stor källa för utsläpp av kraftfulla klimatgaser, inte minst metan.

Av den totala mängd avfall som deponeras i Europa utgör Sveriges import cirka 1 procent. Vår import minskar såväl den globala klimatpåverkan som övriga miljöproblem som avfallshögarna leder till. Svenska anläggningar är konstruerade för miljösäker förbränning och har en mycket hög grad av energiåtervinning. Att deponering är så vanligt i övriga Europa beror på att det saknas fjärrvärmeanläggningar som kan utnyttja avfallet som en energiresurs.

De avfallsbränslen som Söderenergi importerar för energiåtervinning är i stora delar rivningsvirke som vi tidigare exporterat från Sverige, då som byggnadsvirke. Avfallsbränslet är källsorterat, upparbetat och kvalitetssäkrat konsumtions-, rivnings- och skogsavfall.

Ursprungsmärk skogsbränslen redan nu!

Söderenergi vill verka för att avfall från skogsbruket fortsatt ska kunna användas för energiproduktion. Inom EU pågår det dock en debatt kring användningen av denna typ av bränsle. Användningen av skogsbränsle ifrågasätts på kontinenten, bland annat av vissa miljöorganisationer.
Debatten ska ses mot bakgrund av att tillgången på skog skiljer sig radikalt mellan kontinenten och Skandinavien. Både ägarformer och tillgången på skog och inte minst formen av skogsbruk som vi bedriver skiljer sig åt på flera plan jämfört med kontinenten.

Sedan århundraden utgör skogsindustrin i Sverige en viktig basnäring och vi är idag den tredje största leverantören av skogsbaserade produkter i världen efter USA och Kanada. Skogen sköts på ett uthålligt sätt och vårt skogsförråd har också fördubblats de senaste 90 åren. De svenska skogarna binder idag lika mycket koldioxid som Sveriges totala utsläpp per år och kommer att fortsätta göra så om skogen brukas som idag.

Söderenergi ser därför inga naturvårds- eller miljöproblem med att utnyttja avfallet från skogs-, pappers- och sågverksindustrin. Det är dock viktigt att alla skogsbränslen kommer från ett hållbart skogsbruk, Söderenergi ställer därför krav på ursprungsmärkning och spårbarhet för skogsbränsle.

Vi verkar för hållbara transporter.

Söderenergis omställning från fossila bränslen till återvunna och förnyelsebara bränslen har totalt sätt inneburit mycket stora resurs-, miljö- och klimatvinster. Omställningen har dock inneburit att våra transporter har blivit mer omfattande. För att kompensera detta krävs fortsatta satsningar på ny teknik.

Idag har vi ett riksdagsbeslut på att 74-tons lastbil ska tillåtas där bärigheten medger. Nu krävs en skyndsam hantering av Trafikverket för att dra nytta av de positiva miljöaspekterna som effektivare lastbilar medger.

Cirka hälften av de tre miljoner kubikmeter bränsle som årligen tas in till Igelstaverket transporteras med fartyg och är ett mycket effektivt transportmedel. En stor del av det övriga bränslet kommer med ellok till vår järnvägsterminal i Nykvarn. Från terminalen transporteras bränslet sedan med en 74-tons lastbil. Denna bil drivs med 100 procent HVO-diesel vilket reducerar koldioxidutsläppen med hela 90 procent jämfört med fossilt dieselbränsle. Användningen av 74-tons lastbil sker med ett särskilt tillstånd på sträckan mellan Nykvarn och Igelstaverket.

För att ytterligare miljöanpassa våra transporter så anser Söderenergi att tyngre lastbilar bör tillåtas i högre grad än idag. Detta gäller såväl 74-tons lastbilar med samma längd som dagens tillåtna lastbilar, som 98-tons lastbilar med en större maxlängd än dagens tillåtna. En lastbil som kan transportera mer bränsle åt gången innebär en minskad miljö- och klimatbelastning från transporter per kilo transporterat bränsle. Från hösten 2019 kommer vi att introducera en 98-tons lastbil som ger ökad miljönytta och transporteffektivitet.

Uppmuntra användningen av miljövänliga drivmedel.

Söderenergi motsätter sig införande av en kilometerskatt för lastbilstransporter. En skatt skulle enbart leda till ökade transportkostnader och än värre motverka den cirkulära ekonomin. Det är inte lastbilstransporterna i sig som är det stora problemet utan de fossila drivmedlen som används. Söderenergi anser därför att åtgärder och styrmedel istället ska riktas mot mer miljövänliga drivmedel.

Ju mer energiåtervinning desto mindre risk för spridning av farliga ämnen.

Även om materialåtervinning generellt kan sägas vara bättre än energiåtervinning gäller detta inte för avfall som innehåller organiska föroreningar eller tungmetaller. För denna typ av förorenade avfall är energiåtervinning ett betydligt bättre alternativ för att minska exponeringen av farliga ämnen. Man kan se det som en avgiftningsfunktion för samhället. De organiska föroreningarna förstörs vid förbränningen medan metallerna koncentreras och fastnar i askan från förbränningen och kan därefter omhändertas på ett säkert sätt. Detta skapar också förutsättningar för att man i en framtid ska kunna återvinna metallerna.

Även vid en mer utvecklad materialåtervinning kommer det fortsatt att finnas ett behov av att förbränna vissa avfall. Det finns begränsningar till exempel i hur många gånger papper och plast kan återvinnas. Tidningspapper kan återvinnas 6 till 7 gånger innan pappersfibrerna har fått så dålig kvalitet att de inte längre duger som råvara till nytt papper. Samma sak gäller de flesta plasttyper. Det finns också många exempel på produkter som är sammansatta av olika material vilket försvårar eller omöjliggör att materialåtervinning.

Hundra procent fossil fria bränslen i vår fjärrvärme kan snart bli verklighet.

Söderenergi har sedan 1990-talet successivt och nästan helt gått över från fossil kol och olja till återvunna och förnyelsebara bränslen. Den sista torven fasades ut i början av år 2016. En liten andel eldningsolja används dock ännu för att värma pannorna innan andra fasta bränslen kan tillföras. Eldningsolja kan också behöva användas i våra reservanläggningar och användningen av olja är också en förutsättning för att kunna uppfylla vår effektgaranti.

Söderenergi vill verka för att hela det sammanbyggda fjärrvärmesystemet i Stockholmsregionen på sikt ska vara fri från kol och olja och i stället helt baseras på återvunna och förnyelsebara bränslen. I ett första steg genomförs nu under 2017 en förstudie inom Söderenergi av möjligheten att ersätta vår egen användning av fossil eldningsolja med bioolja.

Vår aska idag kan bli en guldgruva i morgon.

Vid förbränningen uppkommer askor och rökgasreningsprodukter som en rest. Söderenergis målsättning är att dessa askor, liksom annat avfall, i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet och den cirkulära ekonomin. Vid förbränning koncentreras metaller från bränslet i askorna. Metallerna är hårt bundna i askorna men om halterna är höga klassas askorna som farligt avfall och ska deponeras på ett säkert sätt. Genom en säker deponering skapas också förutsättningar för att i framtiden när tekniker utvecklats kunna utnyttja deponin för att återvinna värdefulla metaller.

Energiåtervinning av avfall ger samhället dubbla vinster.

Energiåtervinning av avfall är tillsammans med återanvändning och materialåtervinning en bidragande orsak till att vi i Sverige idag ser ytterst få soptippar i vår natur. Energiåtervinning av avfall ger dessutom ett betydande bidrag till vår energiförsörjning.

Sveriges energisystem är inte beroende av avfall som bränsle. Vårt avfallssystem å andra sidan, är det i allra högsta grad beroende av att vårt avfall inte deponeras i högre grad än vad som är nödvändigt. Och när dessa, för samhället vitalt viktiga system integreras, uppstår stora vinster för både miljön och resursförbrukningen.

Söderenergis klimat- och resursbokslut för år 2015 visar rent konkret att energiåtervinning av avfall, förutom att ge fjärrvärme och el, också leder till både minskad klimatpåverkan och minskad resursförbrukning. Om den fjärrvärme och el som vi producerade under detta år skulle ha ersatts av annan värmeproduktion, till exempel av moderna värmepumpar och pelletspannor, skulle utsläppen av växthusgasen koldioxid blivit 800 000 ton större än vad de verkligen blev under 2015. Användningen av ändliga fossila bränslen skulle samma år ha ökat med 1400 GWh. Det motsvarar cirka 180 000 ton kol. Under samma tid hade soptipparna börjat växa på nytt.

Sidan uppdaterades senast: 18 januari 2019 Kontaktperson för innehållet: Jan-Erik Haglund
WordPress Lightbox Plugin