Energiåtervinning av avfall bidrar till resurseffektivitet 

Genomtänkt design och ökad sortering bidrar till bättre hushållning av jordens resurser och minskad mängd fossil plast som går till går till energiåtervinning. Det är också receptet för minskad klimatpåverkan i framtiden. 

Utsorterat avfall består av papper, trä, textil och plast – och omfattas av EU:s deponiförbud. När dessa material har återvunnits ett antal gånger blir det förr eller senare ett brännbart avfall. Här särskiljer sig plasten då den har ett fossilt ursprung och möjligheterna till materialåtervinning är begränsade i dagsläget.  

Närmare 26 miljoner ton plastavfall genereras i EU varje år. I Sverige är motsvarande siffra cirka 1,7 miljoner ton plastavfall och majoriteten går till energiåtervinning eller används som bränsle i industrin. Endast 8 procent av det svenska plastavfallet, främst förpackningar, går till materialåtervinning (Naturvårdsverket). Energiåtervinning av avfall står idag för cirka 7 procent av Sveriges växthusgasutsläpp där den fossila plasten är den främsta orsaken till utsläppen. 

Fjärrvärmen bidrar till cirkulära flöden och effektiv resurshushållning. När vi energiåtervinner avfall från skogs- och återvinningsindustrier betyder det minskad användning av jungfruliga råvaror. Men endast utsorterat avfall som inte kan eller bör materialåtervinnas ska gå till avfallsförbränning. Värme- och elproduktion har inget behov av plastavfall men så länge plast förekommer i samhället fyller fjärrvärmesektorn en central funktion.  

Samtidigt bidrar vi till att avgifta samhället, när miljö- och hälsofarliga ämnen avskiljs och stoppas från att cirkulera i samhället. Och sammantaget bidrar vår produktion till ett lägre klimatavtryck än om motsvarande el och värme hade producerats på annat sätt. 

Vi ställer oss positiva till att en högre andel av detta avfall kommer att kunna materialåtervinnas i framtiden. En förutsättning för detta är en helhetssyn i plastens värdekedja – från design, produktion, användning, sortering, återvinning till produktens avfallshantering. Det är också väsentligt med krav på spårbarhet och transparens. 

Följande åtgärder behöver vidtas: 

• Redovisningen av utsläpp från avfallsförbränning bör baseras på principen om att förorenaren betalar och end-of-waste-kriterierna. Detta innebär att värme från avfallsförbränning klassas som spillvärme. 
• Minska fossil plast på marknaden och ändra design på produkter som innehåller fossil plast, så att de går att återvinna.  
• Öka krav på sortering.  
• Implementera kvotplikt gällande återvunnen plast i nya produkter och förpackningar enligt förpackningsförordningen. 

Det går sannolikt inte att få bort all plast trots satsningar. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar och möjliggöra för infångning av fossil koldioxid, CCS. 

Utsorterat avfall benämns även som SRF, Solid Recovered Fuel.