Det är inte vad som händer i pannan som är relevant.
Det är vad som händer i samhället när pannan gör vad den ska.

Teknik i framkant

Teknik i framkant bygger på handlingskraftiga människor i samverkan. Medarbetare på Söderenergi driver förändring, tar initiativ och är noggranna där precision, miljö och ekonomi kräver det. Resan från stenkol till stenkoll har bjudit på tuffa tekniska utmaningar och efterfrågat många nya innovationer. Teknik i framkant är basen i vår Miljötjänst. Med så lite avfall som möjligt ska vi skapa så mycket värme och el som möjligt med bra miljöprestanda och låga kostnader, till nytta för kunder och samhälle. Ett normalår producerar Söderenergi ~ 2 500 GWh värme till invånarna i Stockholmsregionen och ~ 500 GWh el. Utöver vår fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion levererar vi också ånga och hetvatten till industrin i Södertälje.

Nu satsar Söderenergi även på att fånga in koldioxid från vårt kraftvärmeverk – Bio-CCS

Söderenergi vill bidra till att motverka klimatförändringarna och satsar på bio-CCS, vilket innebär att fånga in och lagra biogen koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären. Totalt kan vi avskilja 500 000 ton koldioxid per år och det vill vi göra innan 2030. Läs mer

Anläggningar

Igelstaverket i Södertälje

När Söderenergi bildades 1990 fanns redan flera av dagens anläggningar. Ett par av dessa används idag som reservkraft för riktigt kalla dagar. Vår huvudsakliga produktion finns i Södertälje, här har anläggningarna på Igelsta byggts om under åren och utvecklats för att möjliggöra en modern fjärrvärmeproduktion som är viktig för Stockholmsregionen. Igelsta kraftvärmeverk byggdes 2009 och är idag Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk. Som ett lokalt förankrat företag, arbetsgivare och granne har vi särskild fokus på att minska påverkan på vår närmiljö .

Alla anläggningar är miljö- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 14001 och ISO 45001.

I kontrollrummet har vi ständig övervakning av allt – från bränslesystem, pannor och vad som händer i rökgasreningen.

Personalen i Igelsta Kraftvärmeverks kontrollrum övervakar allt som sker i Igelsta kraftvärmeverk, Igelsta värmeverk, Fittjaverket, Skogås panncentral, Huddinge maskincentral, Geneta panncentral, våra pumpstationer och i hela fjärrvärmenätet, dygnet runt, året om. Alla anläggningar fjärrstyrs från kontrollrummet. Här övervakas skärmar med olika data och direktsända bilder från den ständigt pågående produktionen.

Igelsta kraftvärmeverk

Kraftvärmeverket är Södertäljes, Botkyrkas och Huddinges största miljösatsning någonsin. En satsning som förbättrar klimatet, lokalt, nationellt och globalt. Koldioxidutsläppen minskar med ca 75 000 ton koldioxid/år, vilket motsvarar utsläppen från 25 000 bensindrivna personbilar som körs 1500 mil per år.

Att pannan är stor råder det inga tvivel om. Till exempel är pannkroppen 50 meter hög och hela dess vikt på 3000 ton hänger ifrån taket för att kunna expandera vid temperaturvariationer. Turbinen och generatorn väger total 373 ton och är en av leverantörens största turbiner för elproduktion med biobränsle. Bränsleförbrukningen uppgår till över 600 000 ton biobränsle varje år, det motsvarar ~ 100 ton i timmen!

All den nytta som anläggningen bidrar med skapas genom att effektivt elda returbränslen och skogsbränslen för att producera både el och fjärrvärme. Anläggningens förbränning sker med en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB). Bädden består av finkornig sand som med tillförsel av förbränningsluft underifrån och bränslet skapar en 850 °C varm sandbädd. Förbränningen har en väldigt hög termisk tröghet som gör att fukt i bränslet förångas väldigt snabbt.

En vanlig föreställning är att bränslet ska vara torrt, få returbränslen är förädlade och innehåller därför en hög fukthalt. Vår teknik möjliggör förbränning av denna bränsletyp och drar även nytta av fuktens värmeenergi i en rökgaskondensering. Pannan är därför optimal för att elda bränslen med hög fukthalt.

Elproduktionen sker i en ångturbin och generator som omvandlar ångans termiska energi samt rörelseenergi till elektricitet. Inloppsångan håller 540 °C och 90 bar, detta tillstånd kallas överhettad ånga och det innebär att ångan är ca 240 °C varmare än förångningstemperaturen. Turbinens rotor väger över 30 ton och roterar med 50 varv varje sekund. Denna miljö kräver därför noga övervakning för att säkerställa optimal drift och skonsamt nyttjande. Vi är särskilt stolta över vår fina turbinhall.

Turbinhall och pannhus

Kraftvärmeverket producerar 210 MW värme och 85 MW el och anläggningen är Söderenergis basanläggning. Den är i produktion ~ 6 200 timmar per år och producerar då omkring 1 400 GWh värme och 550 GWh el.

Igelsta värmeverk

Igelsta värmeverk innefattar hetvattenpannor samt en ånggenerator för leveranser av kvalitetssäkrad ånga till tillverkningsindustrin i Södertälje. Värmeverket byggdes ursprungligen med tre identiska hetvattenpannor för eldning av kolpulver. Idag är alla ombyggda för att elda biobränslen och returbränslen.

I Panna 1 eldar vi främst utsorterat avfall. Pannans bränsleinmatning och eldstad modifierades och en rökgaskondensering byggdes till under 2019. Maxeffekten är ca 90 MW och pannan är en av Söderenergis basanläggningar. Den är i produktion över 6 000 timmar per år vilket motsvarar ~ 600 GWh.

I Panna 2 eldar vi med biooljan tallbecksolja. Den är inte en av Söderenergis basanläggningar vilket innebär att den endast är i drift under delar av vinterhalvåret. Den maximala effekten för pannan är 95 MW.

I Panna 3 eldas till stor del returträ. Anläggningens förbränning sker med en bubblande bädd (BFB). Bädden består av finkornig sand som med tillförsel av förbränningsluft underifrån och bränslet skapar en 850 °C varm sandbädd. Förbränningen har en väldigt hög termisk tröghet som gör att fukt förångas väldigt snabbt. Pannan är därför optimal för att elda fuktiga returbränslen. För att ta tillvara på fuktens värmeenergi är pannan även försedd med en rökgaskondensering. Maxeffekten är ca 95 MW och pannan är en av Söderenergis basanläggningar. Den är i produktion ~ 3 500 timmar per år vilket motsvarar 300 GWh.

Fittjaverket

Fittjaverket ligger vid Vårbysjön i Botkyrka och intill anläggningen finns en hamn. Här finns två pannor med en totaleffekt på 380MW. I verket eldar vi främst träpellets, som mals till pulver. Anläggningen körs i regel inte mellan april-oktober då behovet av fjärrvärme är lägre och våra basproduktionsanläggningar räcker till.

Vårt syster- och marknadsbolag SFAB har sitt huvudkontor på Fittjaverket.

 

Skogås panncentral

Skogåsanläggningen ligger inom Huddinge kommun. Skogås fjärrvärmesystem omfattar Skogås, Trångsund och Länna. Fjärrvärmenätet är hydrauliskt sammankopplat med Stockholm Exergi´s nät. Kundbehovet är på normalåret ca 120 GWh (värme). Skogåsanläggningen står för 20 GWh och har fyra mindre pannor som eldas med bioolja.

Reservanläggningar

Vid Huddinge sjukhus och Geneta i Södertälje finns pannor som använder Eo5. Dessa pannor är reservanläggningar och dess syfte är att stötta hela Storstockholms fjärrvärmenät vid ansträngda situationer t.ex. extremt kallt väder eller omfattande störningar i värmeproduktionen. Drifttiden från reservanläggningarna är knappt ett par timmar per år.

Igelsta hamn

Fördelen med egen hamn nyttjar vi så mycket vi kan. Ungefär hälften av den totala bränslevolymen kommer med båt, främst från norra Europa. Vi har plats för två båtar åt gången och tar årligen emot 150-200 fartyg. Hamnen rymmer en mindre mottagningsyta, provtagningsstation, bränsleberedningsstation och transportband. Utifrån säkerhetsperspektiv gäller lagen om sjöfartsskydd och hamnskydd.

Igelsta hamn

Nykvarns bränsleterminal

Tåg- och bränsleterminalen ligger intill Svealandsbanan i Nykvarn. Här tar vi årligen emot skogsbränsle i containrar som kommer från olika delar av Sverige.

Anläggningen fungerar också som bränsledepå och är vårt centrala nav logistiskt sett. Här har vi lagringsplats på ett åtta hektar stort område. Ett unikt värmekamerasystem, kombinerad branddetektion och intrångsövervakning, används för att bevaka varje enskild bränslehög och analysera temperaturutvecklingen.

På plats drivs alla lastmaskiner och fordon med 100 % biodrivmedel så även Sveriges första 74-tons flisbil som går till och från Igelstaverket i Södertälje. Vi trafikerar nu även sträckan med en 98 tons lastbil på försök och med dispens – återigen så reducerar vi våra transporter och är först med det längsta och tyngsta fordonet i regelbunden trafik på svenska vägar.

 

Nykvarns bränsleterminal

Teknisk utveckling

Ett urval av Söderenergis tekniksatsningar de senaste åren

En förutsättning för den samhällsnytta som Söderenergi skapar är vår teknik. För att möjliggöra hög bränsleflexibilitet och säkerställa hög tillgänglighet på vår produktion krävs ett kontinuerligt arbete med att utveckla och underhålla våra anläggningar. Miljöaspekterna är självklart en central del i allt vi gör, oavsett om det handlar om utvecklingen av våra anläggningar eller hållbara transporter.

2023

  • Som ett fortsatt led mot fossilfria transporter inom alla transportslag startade vi under hösten ett genomförandeprojekt för laddinfrastruktur.
  • Med ny pumpstationen i drift ökar kapaciteten i fjärrvärmenätet och vi kan därmed försörja nyetablering av företag i logistikområdet Stockholm syd och i Nykvarn.
  • Fossilbränslefri basproduktion 2025 – Bioolja ersätter fossil olja. Andra delmålet är uppnått där start- och stödolja för pannlinje 1 på Igelstaverket har konverterats till bioolja. Den andra av tre baspannor.

2022

  • Nytt asksystem – Ny anläggning för utmatning och hantering av bottenaska från en av baspannorna. Den ger oss också en säkrare dag på jobbet, effektivare lösning avseende asktransporter och mer aska i varje container.
  • Fossilbränslefri basproduktion 2025 – Bioolja ersätter fossil olja. Första delmålet är uppnått där start- och stödolja för pannlinje 3 på Igelstaverket har konverterats till bioolja. Den första av tre.

2021

  • Effektökning av ånga – Investeringsprojekt för ökad tillgänglig ångeffekt till AstraZenecas anläggning. I och med ombyggnationen kunde vi samtidigt öka redundansen i produktionssystemet för att ytterligare säkerställa en stabil leveranssäkerhet av ånga. Ett lyckat projekt där Söderenergi jobbade tätt ihop med representanter från Telge Nät och kunden AstraZeneca.
  • Fjärrvärmepumpar och ställverk – Modernisering och livstidsförlängande investeringar på drivutrustning av fjärrvärmepumpar. Vi skapade samtidigt förutsättningar för att vidareutveckla ställverk i syfte att frige plats för nya transformatorer och ställverk för att möta framtida utvecklingsbehov.

2020

  • 98 tons lastbil på försök – Återigen så reducerar vi våra transporter med 30% och är först med det längsta och tyngsta fordonet i regelbunden trafik på svenska vägar. Dispensen avser sträckan mellan vår bränsleterminal i Nykvarn och Igelstaverket.
  • Utvärdering av specialstål i vår bränslemottagningsficka – Rapporten visar besparingar av koldioxid och en trettio gånger längre livslängd. Ett unikt samarbete tillsammans med SSAB och FB kedjor.

2019

  • Utveckling av panna 1 i Igelsta värmeverk – Omfattande investeringsprojekt där stora delar av anläggningen byts ut för att säkerställa fortsatt hög tillgänglighet.
  • Tillbyggnad rökgaskondensering panna 1 i Igelsta värmeverk – Nyinvestering för att öka anläggningens prestanda, samhälls- och miljönytta.

2018

  • Nytt ställverk och drivutrustning Igelsta – En modernisering som bidrar till att bibehålla hög tillgänglighet på fjärrvärmepumpar och fläktar.
  • Nytt laserinstrument för analys av rökgaser – Toppmodern mätutrustning för kvalitetssäkra övervakning av utsläpp till luft.
  • Byte av en överhettare på kraftvärmeverket – Bibehålla hög tillgänglighet av anläggningen.

2017

  • Renovering av Igelsta kaj – Säkerställer att vi kan nyttja hamnen till full kapacitet lång tid framöver.
  • Byte av en överhettare på kraftvärmeverket – Bibehålla hög tillgänglighet av anläggningen.
  • Förbättrad bränslehantering till kraftvärmeverket – Omfattande ombyggnationer för att hantera en stor variation av bränslesorter.
  • Övervakning av bränslefickor – Video och digitala verktyg ger en förbättrad arbetsmiljö för maskinförare.

2016

  • Infraröda kameror för bevakning av bränslestackar på Nykvarns bränsleterminal – Ett unikt system för att kontrollera temperaturvariationer i stora bränslelager.
  • Underhåll och utveckling av kraftvärmeverkets turbin – Säkerställer en förlängd livslängd och fortsatt hög tillgänglighet av elproduktionen.

2015

  • Ny kalkhantering Igelsta värmeverk – Säkerställer en mer miljövänlig dosering och en förbättrad arbetsmiljö.
  • Byte av start- och stödbrännare panna 1 Igelsta värmeverk – Modern utrustning säkerställer hög tillgänglighet.

Yttre miljö

Vi gör allt för att minimera våra utsläpp till luft och vatten, och vi gör det bra.

Vår produktion och våra utsläpp är reglerade och väl kontrollerade. Vi ställer höga krav på oss själva och hela vår verksamhet för att just vara hållbara för dig och för miljön i stort.

Vi har också en skyldighet att kontrollera och bevisa att verksamheten följer gällande miljölagstiftning och de tillståndsbeslut vi har för respektive anläggning.

Igelstaverkets skorstenar är väl utrustade med avancerade mätinstrument. Från vårt kontrollrum sker en ständig övervakning av miljöpåverkande mätparametrar via en miljöbild som följer utsläpp till luft och vatten.

Så här renas rökgasen

Den rök som syns från våra skorstenar är vattenånga, vilket beror på den effektiva reningen av våra rökgaser. Reningen sker i tre steg;

När den varma rökgasen kommer från pannorna passerar den det första steget i reningen – elfiltret, där askan i rökgaserna avskiljs. Stoftpartiklarna i rökgasen får en elektronisk laddning och dras till stora plåtar med motsatt laddning och fastnar. Stoftet lossas sedan mekaniskt med hjälp av slagverk och faller ner i botten för vidare transport till asksilon.

Steg två är svavelreaktorn där kalk tillsammans med vatten tillförs rökgaserna. Kalken binder svavel som finns i rökgaserna.

I steg tre avskiljs restprodukten från steg två i ett textilfilter. Innan textilfiltret tillsätts aktivt kol för avskiljning av eventuellt kvicksilver. Därefter stiger de renade rökgaserna ut genom skorstenen.

För anläggningarna med rökgaskondensering tillkommer vattenrening av kondensatet.

Rening av vatten

I Söderenergis verksamhet används dagligen stora mängder vatten till våra olika processer däribland till våra pannor, rökgasrening och i fjärrvärmesystemet. Vatten är en viktig miljöresurs, därför tänker vi på förbrukningen och att använda den på bästa sätt. Vi renar och återanvänder vattnet i våra processer i största möjliga grad. För att undvika förorening av vattnet som till slut lämnar Söderenergi vidtas flera åtgärder.

Vattnet i våra anläggningars processer och fjärrvärmeledningar kräver väldigt rent vatten, mycket renare än kranvatten. Under tiden och efter att vi nyttjat vattnet kontrolleras och renas vattnet i olika steg innan det lämnar oss, till exempel via oljeavskiljare, sedimenteringsbassänger och markbäddsdammar.

Markbäddsdammarna används för att rena dagvatten från bränslelagringsytor, bränslemottagning och andra asfalterade ytor. Dammarna har en tät botten av gummiduk och är fyllda med sten och grus/sandfraktioner.

Rening av rökgaskondensat

Vid rökgaskondensering kondenseras fukten i rökgaserna. Först renas kondensatet genom att neutraliseras med lut. Sedan filtreras kondensatet i en serie med filter, för hetvattenpannorna är det sand- och kolfilter och för kraftvärmeverket är det mikro- och ultrafilter. Slam från filterstegen sedimenteras med hjälp av lameller och avleds till sedimenteringsbassängen.

Därefter avskiljs kvarvarande salter genom omvänd osmos (RO). En stor del av vattnet är efter detta steg rent och kan släppas ut i Hallsfjärden. För hetvattenpannorna återförs den resterande delen av vattnet som innehåller hög koncentration av salter till förbränning i pannan.

I kraftvärmeverket sker ytterligare reningssteg. Tungmetaller avskiljs med hjälp av en tungmetallsmassa och för att avlägsna ammonium passerar kondensatet ett ammoniakmembran. Produkten från detta steg kompletteras med svavelsyra och bildar ammoniumsulfat som tillförs förbränningen i pannan för att reducera kväveoxider och nedsmutsning av värmeöverföringsytor. Efter dessa steg är kondensatet rent och kan släppas ut i Hallsfjärden.

Så fungerar det

 

KRAFTVÄRME – En berättelse om resurseffektivitet, hållbarhet och försörjningstrygghet.

Varför är kraftvärme så smart?

KRAFTVÄRME (klicka på bilden)
FJÄRRVÄRME (klicka på bilden)

Sidan uppdaterades senast: 8 februari 2024 Kontaktperson för innehållet: Anja Lundholm
WordPress Lightbox Plugin