Söderenergi satsar på att fånga in koldioxid
Söderenergi vill bidra till att motverka klimatförändringarna och satsar på bio-CCS, vilket innebär att fånga in och lagra biogen koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären. Man kan säga att vi städar atmosfären och på så sätt producerar negativa utsläpp. Totalt kan vi avskilja 500 000 ton koldioxid per år och det vill vi göra innan 2030.
Carbon Capture and Storage eller CCS är en teknik som innebär att koldioxid fångas in, förvätskas och lagras. När koldioxiden har sitt ursprung i växtlighet används begreppet bio-CCS. Det räcker inte att enbart sluta med fossila bränslen för att nå klimatmålet om 1,5 grader global uppvärmning. Vi måste även städa atmosfären på koldioxid. Mellan tre och tio miljoner ton negativa utsläpp från bio-CCS behövs årligen för att nå Sveriges klimatmål till år 2045. Bio-CCS är en förutsättning för att nå klimatmålet och många aktörer arbetar just nu för att lösa uppgiften tillsammans.
500 000 ton koldioxid per år – lika mycket som Söderenergis ägarkommuner Huddinge, Botkyrka och Södertälje släpper ut tillsammans
Söderenergi kan och vill göra skillnad. Igelstaverkets produktionsprocess, geografiska läge och samarbete med Södertälje hamn gör att vår anläggning är en av de bäst lämpade i Sverige för att utveckla bio-CCS. Vi startade Söderenergis bio-CCS-projekt år 2020 och har nu i fas tre fokus på miljötillstånd, teknikval och affärsmodell. Vi växlar upp projektet för att kunna möta vår målbild med byggstart av en processanläggning 2026 och undersöker vilken påverkan tekniken att avskilja koldioxid har på befintlig produktionsprocess och omgivande miljö. Hör Karin Medin och projektägare Leif Bodinson berätta mer om vårt initiativ.
- 2023-2024 – Fas 3 Förprojektering* Pressmeddelande: Energimyndigheten ger klartecken till Söderenergis fortsatta arbete för att producera negativa utsläpp innan år 2030
- 2021-2022 – Fas 2 Systemstudie ✓ Pressmeddelande: Söderenergi planerar för bio-CCS i drift 2030 Nyhet SVT: Så vill Söderenergi minska klimatpåverkan – hör mer om miljardplanerna
- 2020 – Fas 1 Förstudie ✓
*Arbetet utförs med stöd från Energimyndigheten 
Så går det till
Frågor och svar
Vad betyder bio-CCS?
Bio-CCS står för Bioenergy Carbon Capture and Storage, vilket innebär avskiljning, förvätskning och lagring av biogen koldioxid. Bio-CCS kallas ibland för BECCS (bioenergy with carbon capture and storage).
Bio-CCS gör det möjligt att avskilja koldioxid som frigörs när el och värme produceras i ett kraftvärmeverk där energiåtervinning av biobaserade bränslen sker (skogsavfall, returträ etc).
Vad är negativa utsläpp?
Genom att fånga in biogen koldioxid från anläggningar eldade med biobaserade bränslen (på Söderenergi använder vi grenar, toppar, bark, spån och restavfall i form av trä) kan vi lagra koldioxiden. Då skapas negativa utsläpp, det vill säga att koldioxid tas bort ur atmosfären och halten av växthusgaser sänks. Negativa utsläpp behövs för att vi ska nå Sveriges klimatmål 2045.
Varför behövs bio-CCS?
För att vi ska kunna nå de lokala och nationella klimatmålen. Idag är nivåerna av växthusgaser i atmosfären alltför höga på grund av redan gjorda utsläpp. Därför behöver utsläppsminskningarna kompletteras med att koldioxid tas bort ur atmosfären. En viktig och effektiv del i arbetet mot klimatförändringarna är att börja ”tvätta ur” överskottet av växthusgaser ur atmosfären genom att fånga in koldioxid och permanent ta bort den ur systemet, med hjälp av bio-CCS. Viktigt är att koldioxidinfångningen inte ersätter andra åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid utan är en kompletterande åtgärd.
Varför satsar Söderenergi på bio-CCS?
Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan världen inte nå målet om 1,5 grader global uppvärmning utan CCS-teknik. Söderenergi har en unik möjlighet att i framtiden producera negativa utsläpp genom bio-CCS och detta projekt förväntas på lång sikt ha stor betydelse för Sveriges klimatmål.
Söderenergi har idag stora biogena utsläpp och bio-CCS gör det möjligt att fånga in koldioxiden som frigörs när vi producerar värme och el. Igelstaverkets produktionsprocess, geografiska placering och samarbete med Södertälje hamn gör att anläggningen är en av de bäst lämpade i Sverige för att utveckla bio-CCS.
Vad betyder det rent konkret för Söderenergi?
Det är koldioxiden i rökgaserna i kraftvärmeverkets skorsten som vi ska fånga in. För att kunna göra det behöver vi bygga en anläggning för infångning och en processanläggning för förvätskning av koldioxid på Igelstaverkets område i Södertälje. Innan det kan göras är det flera saker som behöver komma på plats. Vi ska titta på vilka risker som kan finnas och eventuell påverkan på närmiljön. Det handlar också om att få de tillstånd som behövs och att genomföra samråd. Dessutom måste förutsättningar för transporter av koldioxidvätskan till permanent lagring i Nordsjön finnas på plats.
Är det inte bättre att lägga pengarna på att minska utsläppen av koldioxid i stället för att fånga in den man redan har producerat?
Söderenergi är en föregångare när det kommer till att bli en fossilfri verksamhet och vi, liksom hela samhället på alla nivåer, behöver fortsätta att accelerera klimatomställningen. Tyvärr är det redan för mycket växthusgaser i atmosfären på grund av redan gjorda utsläpp och omställningen globalt tar tid. Därför behöver utsläppsminskningarna av fossil koldioxid kompletteras med att förnybar koldioxid reduceras från atmosfären. Viktigt är att koldioxidinfångningen inte ersätter andra åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid utan är en kompletterande åtgärd. Båda sätten behövs!
Hur och var ska koldioxiden lagras?
Den förvätskade koldioxiden fraktas nedkyld till en plats för permanent förvaring, till exempel till Nordsjön, där den pumpas ner flera km under havsbotten. Koldioxiden kommer på ett naturligt sätt att mineraliseras och blir en del av berggrunden. Därmed minskar andelen koldioxid i atmosfären och resultatet blir negativa utsläpp.
Hur säkert är det att lagra koldioxid? Finns det risk för läckage?
Geologisk lagring av koldioxid har använts sedan 1970-talet. I Norge finns lagrad koldioxid i Nordsjön sedan 1996. Lagring av koldioxid är en säker och mogen teknik; risken för läckage till atmosfären är minimal.
Koldioxid är inte giftigt. Det lagras i akvifärlager i bergrunden på stort djup, det vill säga under stort tryck och omvandlas på sikt till kalksten.
Det finns alltid en risk för läckage och när det gäller CCS är denna risk som störst under transporten samt när koldioxiden ska pumpas ner i lagringsplatsen under havsbotten. För att minimera riskerna finns det ett omfattande regelverk med rigorösa föreskrifter som gäller under alla CCS-teknikens stadier. Det finns också mycket erfarenhet inom området att ta hjälp av, exempelvis erfarenheter av riskminimering vid transport av naturgas som går att applicera inom CCS. I andra länder finns erfarenhet av geologisk lagring av koldioxid från flera decenniers arbete inom området. Exempel är Sleipner- och Snövitfälten i Norge. (Källa: Energimyndigheten)