De undersöker framtidens elmarknad och Söderenergis möjligheter
Monika Mizgalewicz och Linnea Karkulahti gör sitt examensarbete hos oss. De har tagit sig an uppgiften att titta på energibehovet i stort, elpriser specifikt samt att beskriva Söderenergis möjligheter i framtiden. Det blir en spännande uppsats!
Årets exjobbare har kommit igång med sitt arbete och ska efter sina 20 veckor vara klara i februari. Examensarbetet är det sista de gör i sin utbildning på KTH och programmet Civilingenjör Energi och miljö.
— Vi har valt en Master i Hållbar energiteknik. Det är så roligt att vara på plats och att vi har kommit en bit in i arbetet. Viktor i rollen som handledare är så klart en viktig spelare för oss men även Sven har varit till stor hjälp! Sven har tagit oss runt i anläggningen – han har verkligen koll på komponenterna och är nästan som ett levande lexikon. För oss är det väldigt användbart att sitta på Söderenergi för det finns så mycket kompetent folk som kan hjälpa oss, vissa saker kan man inte läsa i en rapport.
Vad handlar exjobbet om och hur relaterar det till Söderenergi?
Ja nu gäller det att sätta ord på vad vi ska göra…
— Monika beskriver det så här. Primärt så ska vi undersöka energisystemet och se hur det kan bli i framtiden. Det är ju en väldigt dynamisk tid just nu med mycket förändringar som sker med utfasningen av kärnkraft, införandet av nya förnybara energikällor som vind och sol. Det tror vi kommer öka fluktuationerna (pendla mellan olika värden) på elpris och effekt. Just nu har vi det ganska stabilt i Sverige eftersom vi har kärnkraft och vattenkraft men om kärnkraften ska försvinna så kan det förändras otroligt mycket. Det kommer vi undersöka först.
— Därefter kommer andra delen av exjobbet, berättar Linnea. Då fokuserar vi på hur Söderenergis el- och värmeproduktion kan se ut i framtiden. Vad kan man göra med den teknik och de resurser man har idag och vilka eventuella investeringar eller strategiska lösningar som skulle kunna vara gynnsamma/effektiva i olika scenarion. En teknisk lösning skulle kunna vara en värmedump eller ackumulatortank. En stor förändring framöver skulle till exempel vara en övergång från att handla el per timme till en ”kvartsmarknad”. Detta är något man till exempel gör i Tyskland där man har mycket solkraft och en produktion som varierar stort. Detta skulle betyda stora variationer i elpriset vilket Söderenergi skulle kunna dra nytta av genom en mer aktiv strategi på elmarknaden.
Måste ställa frågan, hur tar ni er an den utmaningen?
— Det kommer vi göra med hjälp av modeller som vi bygger i ett verktyg som kallas ”Bofit”. Ett modelleringsprogram som man lägger in komponenter för att producera el och värme. Nu börjar räkningsdelen, att hitta data för att göra beräkningar samt verifiera att modellen stämmer överens med verkligheten. Det svåraste blir att skapa elprisscenarion, prognoser av hur elpriset kommer att variera i framtiden för att kunna använda det i vår modell. I Bofit har vi byggt in Igelsta kraftvärmeverk, alla komponenter och effekter. När vi lagt in elpris kan vi köra den. Vi har hittills gjort en litteraturstudie och börjat bygga basmodellen, säger Monika.
— Linnea fortsätter, eftersom det är ett kraftvärmeverk handlar det både om el och värme. Men det är just elpriset som vi ser har störst påverkan eftersom det är där de största svängningarna kommer vara. Till att börja med så har vi en approach där vi tittar på Sverige i sin helhet för att hitta olika scenarion utifrån behov och användningsområden. Användningsområden utvecklas hela tiden inom industrier, bilar och så vidare och därmed efterfrågan på el, och troligen också elpriset.
Det är otroligt komplext och vi har jobbat med att ringa in vad som är mest intressant för Söderenergi. Energiområdet är gigantisk och vi måste självklart göra avgränsningar i vårt arbete och vi kanske bestämmer oss för att identifiera de största trenderna. Vi är inte de enda som har gjort det här så vi har mycket rapporter och litteratur att stödja oss på. Vi kommer definitivt att testas i vår förmåga att behålla fokus och göra avgränsningar under den tiden vi har på oss att undersöka.
Elmarknadsmässigt kommer vi nog prata en hel del med Peter och Leif men vi har inte kommit dit än. Vi har däremot varit på företaget som handlar med Söderenergis elproduktion och elanvändning.
Civilingenjörer till våren, vad vill ni göra sen?
— Linnea, om jag pratar för mig så vill jag jobba inom produktion i varje fall, som det ser ut just nu. Jag har verkligen fått upp ögonen för det, såklart inom energibranschen. Jag håller dörrar öppna men produktionssidan absolut.
— Monika, samma sak för mig, definitivt energirelaterat jobb, produktion lockar. Man vill ha bra kollegor, gärna nåt kreativt där man får utmanas, samarbeta och lösa problem tillsammans. Nu kanske jag inte är så jättekonkret, det finns ju mycket att välja mellan, en stor bransch. Jag kan tänka mig allt från att vara på ett kraftvärmeverk till att jobba med nationella planer.
Möjligheterna är flera med en bred civilingenjörsutbildning som även har fokus på samhälle och självklart hållbarhet. De har dessutom hunnit med studier i Spanien, Sri lanka, Singapore och Sydkorea.
— Mycket energi och hållbarhetstänk helt enkelt. En framtidsbransch som verkligen är på kartan, det är det som är så himla roligt men det är också därför man är lite splittrad för att det finns så mycket som man kan rikta in sig på och välja. Avslutar Monika och Linnea.
Två positiva tjejer fulla med idéer och framåtanda, vi får chansen att återkomma när Monika och Linnea är klara med sin examensuppsats. Tanken är ju att den ska hjälpa Söderenergi med en knuff och riktning.
Lycka till!