El – en framtidsbransch
Idag uppmärksammar vi Elens dag genom att reflektera över hur fjärr- och kraftvärme bidrar till ett tryggt och hållbart energisystem. Här spelar Söderenergi en viktig roll genom att leverera regional elproduktion – när och där den behövs som mest. Samtidigt är energibranschen full av spännande karriärmöjligheter för den som vill arbeta i en av samhällets mest betydelsefulla branscher.
Så omvandlar Söderenergi värme till el
Söderenergi levererar inte bara hållbar, konkurrenskraftig och leveranssäker värme, utan producerar också el – så kallad kraftvärme. Under ett normalt producerar Igelsta kraftvärmeverk cirka 500 GWh el, vilket motsvarar elbehovet för ungefär 100 000 hushåll.
Elen kan vi skapa genom att använda en del av den värme som produceras i vårt kraftvärmeverk för att driva en turbin som i sin tur skapar elektricitet. Vår turbin och generator väger totalt 373 ton och är en av de största turbinerna som finns för elproduktion med biobränsle.
Därför behövs kraftvärmen
Den gröna omställningen bygger på elektrifiering, och elbehovet väntas fördubblas till 2045. Här har vi i Sverige en särskild styrka genom våra väl utbyggda fjärrvärmesystem, som ger stor potential för lokal elproduktion och avlastning av elnäten runtom i landet. Dessutom är kraftvärmen planerbar – elen är tillgänglig NÄR den behövs – vilket blir allt viktigare i ett elsystem där vind- och solkraft utgör en större andel.
Elen från kraftvärmen bidrar med drygt 10 procent av Sveriges elproduktion. Men ännu viktigare är att fjärrvärmen avlastar elnäten, genom att minska behovet av el för uppvärmning. Sammantaget bidrar fjärr- och kraftvärmen i Sverige till el motsvarande hela Sveriges kärnkraft.
Därför behövs lokal el
En stor fördel med fjärrvärmen är att den bidrar med elkapacitet i eller nära tätorter, dvs d v s tillgång till el DÄR den behövs.
Att elproduktionen sker där den behövs är viktigt eftersom transmissionsnätet som transporterar el längre sträckor är trångt och ofta blir överbelastat. När det händer uppstår en bristande elkapacitet som gör våra lokalsamhällen sårbara och hindrar etableringar i växande regioner. Dessutom är lokal elproduktion viktigt ur ett beredskapsperspektiv.
Möt Richard, El- och Automationschef på Söderenergi
Behovet av el i Sverige ökar, och efterfrågan på kompetenta medarbetare inom energisektorn växer därför. För att ge en inblick i hur det är att arbeta inom elbranschen har ställt några frågor till Richard Sjunnesson, El- och Automationschef på Söderenergi. Läs intervjun nedan och ta del av hans intressanta erfarenheter och insikter.
Vad arbetar din avdelning med? Och vilka yrkesroller finns hos dig?
Kärnverksamheten för El- och automationsavdelningen är att upprätthålla maximal tillgänglighet i anläggningen genom att förvalta, underhålla och avhjälpa fel i befintliga el- och automationstillgångar. Vi arbetar även med att utveckla och optimera både befintlig anläggningsflora, nyproduktion samt modifieringar. Därtill ingår att kravställa och medverka i utvecklingen av framtidens anläggningar samt att vara lyhörda för ny teknik. Detta med ambitionen att hålla en rimlig och hållbar ekonomi i utförandet.
För att klara uppdraget krävs ett starkt team med kompetent, driven och kunnig teknisk personal. Vi har en mix av tekniker, ingenjörer och chefer som i många frågor behöver samarbeta tätt med andra avdelningar i organisationen. Jag ser oss som en service- och stödavdelning gentemot drift och produktion, vilket är ett viktigt perspektiv i min roll. Det är något man alltid bör förhålla sig ödmjuk inför.
De yrkesroller som finns inom avdelningen är eltekniker, automationsingenjörer, underhållsingenjörer, elansvarig, gruppchefer samt avdelningschef.
Vad är det mest spännande med ditt arbete som El & Automationschef på Söderenergi?
Jag är relativt ny i rollen som avdelningschef på Söderenergi och tillträdde vid årsskiftet. Sedan 2021 har jag dock arbetat som gruppchef för våra underhållsingenjörer inom el och automation.
Något som ofta slår mig i rollen är vilken otrolig kompetens som finns internt. Jag har mött många skickliga yrkeskvinnor och män under mina år i industrin sedan början av 2000-talet, men på Söderenergi finns utan tvekan några av de främsta. Det är inte bara spännande i det dagliga arbetet, utan också en stor ära att få vara en del av.
Jag är dessutom djupt intresserad av personutveckling, gruppdynamik, kollektiv intelligens och autonomi i organisationer. Lägg därtill att Söderenergi erbjuder hela teknikspannet, från exempelvis historiska elektrolytiska motorstyrningar anno 60-tal till den absolut senaste ”cutting edge”-tekniken i modern världsklass, vilket gör anläggningen väldigt komplex.
Vilka kompetenser och yrkesroller tror du att Söderenergi kommer att behöva mer av framöver?
Jag ägnar mycket tid åt omvärldsbevakning och upplever att man genom att följa marknaden och i viss mån kapitalflödena, ibland kan ana vart tekniken är på väg. Marknaden fungerar nästan som en form av kollektiv intelligens.
Jag tror inte nödvändigtvis att vi kommer att behöva fler olika yrkesroller, utan snarare se en viss konsolidering och kanske hybridroller. Personer med rätt driv, intresse och självledarskap, som har kapacitet och verktyg för en bredare palett av åtaganden, kommer att bli allt viktigare. Disciplingränserna kommer sannolikt att suddas ut i högre grad.
För ett par decennier sedan präglades yrkeslivet ofta av bilden av specialisten med en närmast oövervinnelig kompetens, som dessutom ogärna delade med sig. I dag upplever jag att moderna tekniker är betydligt mer generösa, man höjer standarden tillsammans och kompetensväxlar i större utsträckning. Kan vi dessutom hantera utmaningarna kring energi- och vattentillgång och samtidigt skapa lönsamhet med AI, tror jag att AI blir ett naturligt inslag i många roller. I förlängningen innebär detta, likt digitaliseringens genombrott, att kraven och förväntningarna på många yrkesroller kommer att öka. Man kommer troligen klara mer antal processer per individ tack vare detta.
Men en tydlig trend man ser är IT/OT-cybersäkerhet. Där kommer det behövas stärka upp. Vissa analysnära roller kommer säkert öka mer med de här nya verktygen.
Vad skulle du vilja säga till dem som funderar på en framtid inom el?
Jag kommer aldrig att ångra att jag valde en praktisk elyrkesutbildning på gymnasiet. Min inriktning var elektronik, med fokus på radio- och TV-reparationer, vilket kanske inte är särskilt hett 2026. Men de grundläggande kunskaperna inom el har gett mig stora fördelar på arbetsmarknaden.
Framtiden inom el är definitivt säkrad. Där kommer du alltid kunna känna dig trygg. Det finns väldigt lite i samhället som fungerar utan denna fundamentala stödresurs. Dessutom tror jag att tekniker i fält har en betydande vallgrav mot de yrkesgrupper som i större utsträckning kan påverkas av exempelvis AI.
Med kunskaper inom både fysik och teknik kopplat till el får man ofta ett mer nyanserat perspektiv på samhället i stort, eftersom el är så fundamentalt för det moderna livet. Tidigt i min ledarkarriär mötte jag en processingenjörschef som, på bred skånska, kommenterade ett omfattande ställverkshaveri på en kritisk vätgasanläggning med orden: ”Två hål i väggen, hur svårt ska det vara?”
Jag tycker att det är ganska symboliskt för den generella inställningen till el. Det uppfattas som något nästan magiskt som bara ska fungera. Och jag tror att de flesta elavdelningar och elektriker gör sitt yttersta för att upprätthålla just den bilden. Ibland lyckas vi, ibland misslyckas vi av olika anledningar, men det är alltid både fascinerande och lärorikt att få inblick bakom kulisserna till den här ”magin”. För den som är nyfiken på ämnet tror jag att det är ett val man aldrig kommer att ångra.
(Obs: vi anställer ingenjörer framåt 😉).
Är du nyfiken på en framtid inom energibranschen?
Besök Energijobb, Energibranschen eller Söderenergis sida Jobba hos oss för att läsa mer .