Exjobb: Konceptstudie och scenarier för att omvandla Söderenergis el till vätgas
Axel Öhman går programmet Energi och Miljö på KTH. Innan han till sommaren kan titulera sig som Civilingenjör gör han sitt exjobb hos oss på Söderenergi, på ett mycket spännande ämne.
Uppgiften tar vid i en av de slutsatser som Linnea och Monica kom fram till i deras exjobb hos oss förra året. Det vill säga att det är väldigt troligt att elsystemet kommer förändras och att elpriserna kommer variera mer än idag. Det kommer vara fler integrerade system av volatil elproduktion, till exempel vindkraft, som gör att det kommer finnas tider/timmar då det finns mycket elproduktion i systemen. Behovet och tillika elpriserna går ned eller upp som vi såg i början av året då vi till och med skulle avstå från att dammsuga.
Välkommen till Söderenergi Axel
– Tack, det är ju lite annorlunda att inte varit på plats på Igelstaverket men det fungerar jättebra på distans också. Viktor, min handledare och jag har kontinuerliga avstämningar och hörs av vid behov. Jag började i februari så jag har kommit in i arbetet nu. Kul och ett väldigt spännande område, jag tycker verkligen om att bara ha en uppgift jag kan fokusera på och som jag kan ägna all tankekraft åt.
Vad handlar ditt exjobb om?
– Den ursprungliga idén kom från Söderenergi som nämnde det för mig första gången, något jag nappade på och som lät spännande. Sen har vi utarbetat det vidare tillsammans. Bakgrunden är ju att fluktuation av elpriserna kommer variera ännu mer än vad de gör idag och det gör ju att det blir utmaningar för Söderenergi som har ett kraftvärmeverk. Under vissa tider så kan det bli så att elen inte är värd någonting eller t.o.m. negativa priser, vilket gör att produktionskostnaden för Igelsta kraftvärmeverk blir väldigt hög. Det betyder att det inte blir samma stabilitet som det har varit under lång tid. Man vill helt enkelt titta på och hitta alternativa sätt att bibehålla konkurrenskraften och göra fjärrvärmen billigare.
– Ett sätt att åstadkomma detta på kan just vara att under de timmar då elmarknaden inte har behovet så vinner både miljön och ekonomin på att elen används till annat. I detta fall till att köra en elektrolys. En elektrolys är en process där du i princip med hjälp av elektricitet delar upp vattenmolekyler till vätgas och syrgas. Vätgasen kan man sedan se som en energibärare som du till skillnad från el lätt kan lagra och transportera. Den kan användas till mycket, till exempel; bränsle i bränsleceller, motorer eller ugnar, reduktionsmedel i stålindustrin, som råvara i kemiindustrin eller energilager. Alternativen är många, vilket betyder att fossilfritt tillverkad vätgas har stora möjligheter att ersätta fossila bränslen i långt fler sektorer än vad el kan göra idag. På så sätt kan Söderenergi bidra till att utöka den miljönytta som redan görs idag.
Vad ska du hjälpa oss med att undersöka?
– Det jag tittar på är dels de tekniska förutsättningarna och möjligheterna för Söderenergi, vad skulle det betyda att ha en vätgaslösning på Igelsta kraftvärmeverk. Jag undersöker hur utsikterna ser ut för sälja vätgasen, hur ska den distribueras, hur ska den lagras. Sen gör jag då en modellering av hur och under vilka timmar man om så ska producera vätgas i relation till värmebehovet och elpriserna. Jag bygger en egen modell kring det för att optimera det här hela tiden. Så skulle jag sammanfatta det jag sitter och håller på med.
– Slutligen blir exjobbet en typ av konceptstudie som beskriver om vätgasproduktionen är något att arbeta vidare med. Det kommer också beskriva vilka eventuella områden som Söderenergi behöver utforska vidare utifrån de förutsättningar som finns och behövs.
Berätta mer om vätgas
– Om vi tittar i omvärlden så har vätgas potentialen att byta ut fossila bränslen i en högre takt. Fördelar med vätgas är som sagt en mer flexibel typ av energibärare än vad el är, det går att transportera och att lagra den lätt vilket gör att du kan byta ut fossila bränslen med vätgas på ett annat sätt än el. Till exempel i stora fordon där du inte kan ha batterier eller i stora båtar, där kan man använda vätgas. Inom bilindustrin säger man bränslecellsfordon, då menar man vätgas. Då lagrar man vätgas i fordonet och har en process där man gör el av vätgasen. Det gör att du inte behöver ha ett stort och tungt batteri, vilket är fördelaktigt.
– Det här är en marknad som tidigare inte varit så stor men som växer, det är tydligt om man följer utvecklingen i världen. Vätgasmarknaden har verkligen exploderat de senaste åren och det händer jättemycket inom området, ta EU som exempel där det finns en vätgasstrategi. Sverige har en egen vätgasstrategi för att stimulera utvecklingen här. Det finns stora möjligheter, se bara på våra stora metallproducenter som ska göra stål med hjälp av vätgas.
Om vi går händelserna i förväg, du har förmodligen tankar om vad du vill göra efter din examen?
– Efter fem års studier på högskolan ska det bli kul att få börja göra saker ”på riktigt”, och jag hoppas verkligen att få jobba med förnybar energi och utveckling när jag är färdig. Det jag tycker har varit roligast och något jag fastnat för är att jobba med teknikomvandling och energisystem på systemnivå. Med det menar jag att få en övergripande bild av hur system fungerar och samverkar. Det är jätteroligt att titta på hur man kan förändra dem på olika sätt, att optimera utifrån olika typer av parametrar som till exempel lönsamhet och miljönytta. Det hoppas jag kunna jobba med! En applicerbar kunskap på det mesta men jag är nog som sagt mest taggad på att jobba inom energibranschen, den känns spännande och det händer mycket.
Tack Axel och lycka till, vi ser fram emot att läsa slutrapporten!
Med anledning av Covid-19 så arbetar vi som kan inom Söderenergi på distans. Det gör vi för att skydda de kollegor som måste vara på plats för att säkerställa Söderenergis energiförsörjning och sköta underhållet av anläggningarna.