Grenar och toppar i svenska skogar är en outnyttjad resurs
I början av sommaren gick vi tillsammans med Energiföretagen och branschkollegor ut med en debattartikel som belyser efterfrågan av biobränsle.
Det är viktigt att värna bioenergin för klimatets skull. Biobränsle för uppvärmning har varit ett av bidragen till att Sveriges koldioxidutsläpp har minskat med 33 procent sedan 1990. Hållbar bioenergi behövs för att klara uppsatta klimatmål, där också minusutsläpp (bio-CCS) spelar en viktig roll.
Artikeln publicerades i ATL (Sveriges ledande nyhetstidning inom jord, skog och entreprenad.)
”Svensk grot har stor potential och marknaden är god”
Rysslands invasionskrig i Ukraina har haft stor påverkan på biobränslemarknaden. I krigets sorgespår skapas dock möjligheter på en nygammal inhemsk marknad och vi vill nu lyfta potentialen som grot innebär för Sveriges energiförsörjning.
Efterfrågan på biobränsle ökar i hela EU. Det ökade behovet beror på flera faktorer:
- Rysslands invasionskrig i Ukraina har lett till att många länder nu vill minska sitt beroende av rysk gas och andra fossila bränslen.
- Priset på utsläppsrätter har ökat kraftigt. Detta som en konsekvens av EU:s klimatmål – där man kraftigt vill minska beroendet av fossila bränslen. Det är också troligt att priset på utsläppsrätter kommer att öka ytterligare då Europaparlamentet nyligen aviserat nya ambitiösa klimatmål.
- Flera länder i vårt närområde har konverterat sina gamla fossila pannor till biobränslepannor.
- Kraftigt minskad import av biomassa och biobränslen från Ryssland, Belarus och Ukraina har lett till bränslebrist inom EU på flera miljoner ton.
På sikt kommer ett större fokus på cirkulär ekonomi innebära att mer av rivnings- och byggavfall går till återvinning och återanvändning. Detta skapar i sin tur en stärkt marknad för uttag av grot. Med de marknadsförhållande som vi har just nu, är varenda kilowattimme värd att producera och vi önskar därför en kraftsamling från den svenska skogsnäringen.
Studier från Energimyndigheten visar att det finns en god potential att ta ut mer grot ur svensk skog och samtidigt klara av Sveriges miljömål. Enligt en rapport från Lunds universitet skulle man kunna ta ut ytterligare cirka 20 TWh grot i Sverige. Enligt Skogforsk togs bara 37 procent av den ekologiska potentialen ut år 2020.
Skillnaderna mellan nord och syd är dock stora, och i Norrland användes bara några få procent av den totala potentialen.
Det finns därmed en stor potential att ta vara på mer av de skogsrester som annars blir liggande i skogen, med god efterlevnad gällande anvisningar av andel grot som lämnas kvar i skogen. Detta måste samtidigt göras med stor omsorg för att inte störa den biologiska mångfalden. Då krävs investeringar för att ta hand om grenar och toppar och logistik som fungerar. På så vis kan vi få ökade leveranser av grot som går till energiproduktion.
Sveriges fjärrvärmeföretag har ett stort behov av grot som bränsle och för de skogsföretag som vill investera i ett ökat uttag av grot finns en marknad med stärkta priser som väntar. Framtaget grot skulle kunna göra samhällsnytta redan 2024 genom att producera värme och el till svenska hushåll och samtidigt dämpa energipriserna. Men marknaden kommer att vara god även på längre sikt, då marknaden för hållbara biobränslen växer i hela EU.
Så låt oss tillsammans ta hand om de möjligheter som svensk grot innebär och se till att fler svenska hushåll får förmånen att värma upp sina hus med klimatsmart fjärrvärme, och dessutom öka elproduktionen från kraftvärmen.
Åsa Pettersson, vd Energiföretagen
Magnus Jacobsson, vd Skara energi
Karin Medin, vd Söderenergi
Ulf Lindqvist, Affärsområdeschef Värme, Jämtkraft
Erik Tellgren, vd Växjö Energi