Almedalen: Samarbete och styrmedel gör verksamhetsavfallet till en resurs

Uppdaterad statistik, ekodesign, bättre sortering, mer kompetent tillsyn och tydliga styrmedel som kvotplikt och byggregler – det är viktiga komponenter för en bättre hantering av verksamhetsavfallet. Det framkom i ett seminarium i Almedalen där Söderenergi samlade aktörer från hela värdekedjan: från bygg och fastighet, via återvinningsbranschen till fjärrvärmeanläggningar. Mer samarbete lanserades också som en framgångsfaktor.

Under 2020 genererades 35,7 miljoner ton avfall i Sverige. Den största mängden avfall kommer från byggbranschen (14,2 miljoner ton), där volymerna vuxit kraftigt de senaste åren. Endast 22 procent av det svenska avfallet materialåtervanns 2020, en siffra som dessutom minskat något. Ungefär 9 miljoner ton går till energiåtervinning.

Enligt Johanna Farelius på Naturvårdsverket har även mängden plast som går till energiåtervinning ökat. Andra fossila fraktioner har däremot minskat kraftigt. Men det är svårt att få fram bra statistik om de olika typerna av verksamhetsavfall, och Naturvårdsverket hoppas få en bättre bild av mängderna längre fram.

För att öka återvinningen krävs såväl styrmedel som en fungerande marknad, sa Johanna Farelius. Ett exempel på styrmedel skulle vara kvotplikt på återvunnen plast både inom EU och nationellt.

För att öka resurseffektiviteten är det viktigt titta på hela värdekedjan. Det menade representanterna för fjärrvärmebranschen: Karin Medin, Söderenergi, och Ove Fredriksson, Mälarenergi.

Det finns mycket dålig design som gör återvinning omöjligt, sa Karin Medin. Vi måste ställa krav på producenterna för en design som tar hänsyn till hela livscykeln – ekodesign.

Ove Fredriksson fortsatte:

Det är viktigt att kunna återkoppla hela vägen tillbaka till avfallsinsamlarna. Det är viktigt med spårbarheten. Och det borde vara tydligare vad som ska få lämnas till förbränning.

Karin Medin lyfte också insatsen fjärrvärmebolagen gör när de avgiftar samhället:

Söderenergi tar varje år hand om över 100 ton tungmetaller.

Ett ökande problem är den illegala avfallshanteringen.

Vi har illegala deponier som läcker tungmetaller i Botkyrka, Västerås och Skåne. Det behövs en tuff lagstiftning – och vi efterfrågar en bättre tillsyn, gärna hos länsstyrelserna, sa Karin Medin.

Även återvinningsbranschen efterfrågade en mer kompetent tillsyn.

Vi måste få bort de oseriösa avfallsföretagen genom konkurrens på lika villkor, sa Viveke Ihd från Återvinningsindustrierna.

Viveke Ihd efterfrågade också bättre statistik:

Det har historiskt varit stort fokus på hushållsavfallet, nu måste vi veta mer om verksamhets­avfallet!

Både Vive Ihd och Mikael Hedström, Ragn-Sells, lyfte vikten av att följa upp avfallet och ha mätbara mål. De betonade att det måste finnas en efterfrågan på det återvunna materialet. Och då skulle kvotplikt på återvunnen plast kunna vara en möjlighet.

Mikael Hedström efterfrågade en bättre sortering för att öka återvinningen:

Bygg- och rivningsavfall, hur kan det vara samma kategori? Bygg är rent material, rivning är smutsat och innehåller äldre materialtyper som inte är godkända idag, giftiga färger och så vidare. Rivnings­avfall kanske skulle gå direkt till förbränning?

Det behövs enligt Mikael Hedström en uppdelning i fler fraktioner:

Vi behöver rena flöden. Kvaliteten på avfallet är viktigare än ursprunget.

Vad behöver då göras inom bygg- och fastighetsbranschen?

Det är viktigt med rent avfall, sa Gunilla Holmberg på Skanska. Kraven handlar om sortering, och möjligheterna på bygget. Planering och optimering är viktigt för att minska mängden avfall. Man måste hushålla med resurser i hela kedjan. Det bästa avfallet är det som inte blir till.

På Vasakronan ställer man krav på hur mycket avfall som får genereras i varje renovering eller bygge. Idag handlar det om max 25 kg per kvadratmeter, en fjärdedel jämfört med några år sedan.

Filip Elland på Castellum menar att man behöver tänka mer cirkulärt:

Det är bra att få in återvunnet material i bygget. Och det är viktigt att bygga med material som går att återvinna.

Men byggreglerna kan ibland ställa till det, enligt Jan-Erik Hellman på Vasakronan:

Varför har vi inte styrmedel i byggreglerna som gagnar återbruk?

Mer resurseffektiv hantering av avfall kräver tydliga styrmedel och förändrade regelverk – ett  uppdrag för våra politiker.

Isak From (S) menade att värdekedjorna behöver förändras.

Vi är inne i ett paradigmskifte – nya konsumenter söker återvunnet material. Det ska inte vara så svårt att klassa avfall som en produkt. Och det får inte vara en process som tar flera år.

Magnus Ek (C) lyfte också vikten av att se avfall som en resurs:

Nya branscher behöver växa fram, vad måste vi politiker göra för att gynna detta?

Magnus Ek menade att det inte räcker att låta marknaden styra – marknaden tillåter till exempel att vi blandar olika fraktioner. Istället behövs styrmedel som sätter ramarna för marknaden. Ett exempel är kvotplikter som kan vara lösningen för vissa avfallstyper.

Både Magnus Ek och Isak From menade att designen är avgörande, och där spelar den internationella kemikaliepolitiken en viktig roll.

Mikael Karlsson på 2050 tillade:

Det behövs ny lagstiftning för avfallshanteringen som ställer krav på statistik och som borgar för bra kvalitet.

Seminariet ”Verksamhetsavfallet växer – vad gör vi?” leddes av Malin Forsgren på 2050.