Söderenergi lämnar yttrande om förordning som rör stöd för bio-CCS

Idag har Söderenergi lämnat ett remissyttrande om Energimyndighetens förordning och föreskrifter som rör stöd för bio-CCS genom omvänd auktion. Våra synpunkter handlar i huvudsak om vem som äger de negativa utsläppen.

Negativa utsläpp börjar närma sig verklighet. Söderenergis planerade bio-CCS-anläggning beräknas kunna avskilja och förvätska runt 500 000 ton biogen koldioxid per år innan 2030, som i nästa steg lagras permanent under havsbotten. På så sätt skapas negativa utsläpp.

För att finansiera bio-CCS-projektet behövs statligt stöd och eventuellt även EU-stöd kombinerat med försäljning på frivilligmarknaden, alltså företag och organisationer som vill köpa negativa utsläppsrätter för att bidra till att lösa klimatutmaningen och räkna hem det i sina företagsmål. I det statliga stödet finns olika stödmodeller, till exempel omvända auktioner där Energimyndigheten är auktionsförrättare. Aktörer, som exempelvis kraftvärmeverk, lämnar bud på till vilken kostnad och hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner auktionen och får bidraget.

Söderenergis synpunkter på Energimyndighetens förslag

Den 20 december 2023 kom Energimyndighetens förslag till förordning och föreskrifter om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring med biogent ursprung: ”Stöd för bio-CCS genom omvänd auktion”. Söderenergi har lämnat ett remissyttrande med förhoppning om att Energimyndigheten tar dessa i beaktande. Till exempel anser vi att:

• All koldioxid som avskiljs inom Sverige tillgodoräknas de nationella målen.
• De negativa utsläppen kan köpas av företag med syfte att uppfylla sina klimatmål. Detta innebär i de flesta fall krav på att deras insats ska bidra till att projektet genomförs, det vill säga vara additionellt.
• Staten bör uppmuntra till att företag har särskilda mål för utsläppsminskningar respektive inlagring av koldioxid.
• Detta verifieras av tredje part för att skapa förtroende för att negativa utsläpp bidrar till att dessa mål uppfylls.

Vem äger rätten till negativa utsläpp?

Omvända auktioner skulle enligt plan vara på plats under hösten 2023, men så har inte skett. Vad är det då som drar ut på tiden? I grund och botten handlar det om olika synsätt på hur handel med negativa utsläppsrätter ska gå till. Vem äger utsläppsrätterna, vem kan handla med dem och vilka regler ska gälla? Det finns en oro för så kallade dubbla anspråk (double claiming), alltså att till exempel både staten och ett företag rapporterar samma ton negativt utsläpp. Här ser Energimyndigheten en risk att företag köper negativa utsläpp i stället för att minska sina egna utsläpp, vilket skulle kunna vara en typ av greenwashing.

Nationer ska rapportera, företag ska handla

Diskussionerna om vem som äger rätten till negativa utsläpp tar å ena sidan upp att en nation som ger bidrag till en investering i CCS också har äganderätt till de utsläppsrätter som uppkommer och att ett företag då inte samtidigt kan använda utsläppsrätterna i sin redovisning.
– Det är här det faller, säger Leif Bodinson, projektägare för Söderenergis bio-CCS-projekt. Företag vill ju inte köpa något de inte kan använda.
Men i ett förslag till nytt regelsystem från EU, förkortat CRCF, står uttryckligen att nationer ska rapportera medan företag kan handla med och äga utsläppsrätterna, förutsatt att det redovisas tydligt.
– Det skulle lösa upp hela situationen, säger Leif. Sverige räknar med det i sina klimatmål och företagen tar det i sin redovisning.

Transparenta system

Orosmomentet att företag som köper utsläppsrätter kan säga att de är klimatneutrala utan att ha reducerat sina egna utsläpp tillräckligt mycket, kan hanteras genom verifierings- och certifieringssystem med tredje part där företag redovisar både vad de har gjort för att sänka sina utsläpp och hur många utsläppsrätter de har köpt. På så sätt blir systemet transparent.
– Så bör man kunna hantera det, säger Leif. Det tycker Söderenergi, liksom de flesta andra energiföretag, är vägen framåt.

För att kunna handla med någonting måste alla veta vad som gäller. Det måste finnas ett regelverk, någon som granskar och intygar att affären har gått rätt till och att produkten håller vad den lovar. Hårt arbete pågår med regelverk och certifieringssystem för negativa utsläppsrätter på olika nivåer nationellt och inom EU, för att marknaden ska kunna komma i gång. Men innan alla parter är överens om grunderna för handeln kommer inte heller omvända auktioner att starta. Nytt EU-direktiv väntas under 2024.
– Vi vet var Söderenergi står, säger Leif. Nu väntar vi bara på att regelverken blir tydligare och att våra synpunkter även beaktas i riktlinjerna för de omvända auktionerna.

Här kan du ta del av Söderenergis synpunkter i det yttrande vi nu skickat in till Energimyndigheten

Läs mer om den remiss från Energimyndighetens som vi har svarat på (energimyndigheten.se)