Vi behöver mindre avfall och mer energi på jorden
Jordens resurser förbrukas oroväckande fort och allt effektivare. Samtidigt växer bergen av avfall snabbare än vår förmåga att hantera, sortera och återvinna dem till nya resurser. Synen på avfall, avfallsförbränning och energiåtervinning behöver därför nyanseras. Om vi vill ha mindre avfall och mer energi på jorden behövs fjärr- och kraftvärmen så länge som avfall finns och energi behövs.
I ”Circularity Gap Report 2020”, som redovisades vid Världsekonomiskt Forum i Davos, framgår det att år 2017 förbrukades det drygt 100 miljarder ton material i hela världen och att endast 8,65 miljarder ton återvanns. Världsbanken spår att avfallet i världen kommer att öka med 70% till år 2050. Resurssvaga länder kommer enligt Världsbanken att formligen leva i sitt eget avfall. Avfall är ett växande problem även i Sverige.
Att göra gammalt avfall till nya resurser är i sig resurskrävande. Det krävs kraftfulla och kostsamma investeringar i teknik och kompetens. En skönmålning av komplexiteten – att återvinna material till nya resurser – förminskar de människor som dagligen sliter i avfallstrappan, de som ser att avfallet ökar i takt med konsumtion, urbanisering och befolkningstillväxt. Om vi och våra partners i avfallstrappan inte uppfattas som relevanta i problemformuleringen förlorar vi slaget i kampen mot avfallsbergen.
Synen på avfall och avfallsförbränning måste därför nyanseras. Allt avfall är inte problem. Allt avfall är inte resurser. Vi anser att avfall är en resurs behäftat med många problem. Vårt val av budskap får konsekvenser. Om vi okritiskt kallar allt avfall för resurser blir all konsumtion av godo och all avfallsförbränning av ondo. I detta perspektiv har vi själva valt bort fjärrvärmen som en möjliggörare och garant för ett cirkulärt och hållbart samhälle.
Då gör vi det enkelt för politiker att skapa ytterligare skatter och styrmedel som drabbar oss och våra kunder.
Många kritiska röster har beskrivit skatt på avfallsförbränning som det verkliga problemet istället för att beskriva de problem som avfallet är behäftat med.
Ju fler som väljer att tydligt beskriva de växande problemen med avfallet desto mer kommer fjärrvärmen att efterfrågas. Vår cirkulära roll i avfallstrappan blir lättare att motivera och viljan att vara fjärrvärmekund mer attraktivt. Så vill vi motarbeta skatter.
Nu välkomnas glesbygdslösningar i tätort. De svenska kommunernas tunga investeringar i fjärrvärme och infrastruktur, som idag ger stabilitet och förutsägbarhet, riskerar att väljas bort till förmån för enskilda värmepumpar och borrhål. Synen på avfall är därför en ödesfråga. Om avfall inte uppfattas som ett problem blir fjärrvärmen aldrig en lösning. Då minskar inte bara värmeleveranserna utan även den viktiga lokala el vi producerar för ett sårbart samhälle. Och givetvis växer avfallshögarna i takt med att värmepumpar och borrhål tar över.